Leta i den här bloggen

tisdag 24 januari 2012

Har alltid varit så, men...! [Känsligt ämne om utseende, min övervikt]

När jag flätar håret inför natten - en vana jag plockat upp från en video om hårvård - så syns allting ännu klarare.

Alla är alltid förvånade när de hör vad jag väger, men egentligen så borde det inte vara så förvånande. Jag väger för närvarande 76kg.

Det är minst 16 kg för mycket, enligt mig. Jag är bara 158cm lång. Det är inte bra.

Fettet i mitt ansikte döljer min ansiktsstruktur, och ger mig linjer i ansiktet som får mig att se sju-tio år äldre ut.

Det enda jag egentligen har som en hel del i min vikt- och längdklass kanske avundas, är lite av en midja som jag oftast gömmer för att jag inte orkar se att min mage putar utanför mina bröst. Syns inte ifall man tittar rakt mot mig, men det syns när jag vrider mig åt sidan eller om man tittar rakt ner. Eller när jag sitter ner.

Jag har alltid varit överviktig, det är något jag har levt med, och fått stå ut med.

Jag har lärt mig att leva med det, därför orkar jag med allas tjat om bantningar, 15-åringars prat gym pass i 2-3 timmar, och att titta mig själv i spegeln utan att vilja spy.

Det är en bild jag är uppväxt med. Därför orkar jag ta det lugnt, även ifall det är jobbigt. Fast jag är snart 18- kanske skulle jag också gymma i tre timmar varje ledig dag, sluta äta godis och peta i min mat - bara äta kött och grönsaker, inga kolhydrater eller något som innehåller för mycket fett.
Att börja fixa till mig, som en vuxen kvinna ska göra, enligt den större delen av folkmassan.

Jag är aldrig riktigt säker på vad det är jag vill göra. Om det är rätt, eller inte.

MEN-
Jag har gjort ett schema på 8 veckor, som kommer ändras lite då och då, antagligen. I 8 veckor, f.o.m. vecka 4 till vecka 12, ska jag försöka göra något åt min kassa syn på mitt utseende, genom att få min kropp att må bra.

Jag kommer att träna i 8 veckor, gradvis göra det hårdare för mig och att jag kommer svettas mer. Jag ska dra ner lite på vissa saker jag äter, men kommer inte tortera mig själv genom att ta bort allt jag gillar. Ska bara skära ner på det.

Förhoppningsvis får detta en önskad effekt.

Så att jag faktiskt kan ta folks komplimanger som komplimanger, och inte bara ord som jag hör. För för tillfället, betyder de inget annat än att ni bryr er.

Men det gör mig inte så fin som ni säger, i mina ögon.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar